Det är en konstig upplevelse att få se sin knäskål sitta på yttersidan av benet, ännu konstigare är känslan av att dra tillbaka den själv. Jag fick vara med om det i lördags. Frustrationen över att inte kunna röra mig som jag vill har sen i söndags varit den övervägande känslan inom mig. Rastlös som vanligt, och ännu värre nu, gick jag ner till träningen igår för att titta på vilket var rena självplågeriet! Här måste jag stå stilla medan dom får springa.. Fy! Men jag ska snart vara tillbaka!