Det som inte skulle hände har hänt.. Hubbis har gått i pension och för att försöka fylla hans plats har Krupp kommit. När jag träffade Krupps look-a-like var han vit, när jag väl mötte riktiga Krupp var han svart. Jag har inget mot det, bara det att Hubbis kände sig lite omodern. Efter några övertalningsförsök kom Krupp ändå med hem. Väl hemma började besvären. Han gjorde inte som jag ville, skrev andra ord än de jag tyckte att han skulle, osv. Dålig stämning och en besvärad Emma blev resultatet. Han fick därför namnet Krupp. Två symtom på krupp är väsande andning och svårt att andas. Den väsande andningen kan liknas med de väsande och aggressiva orden som kom från mig när vi inte lyckades samarbeta, den svåra andningen med min frustration över att han gjorde som han ville och inte följde mina kommandon. Symtomen är vanligast på kvällen när man är trött, jag vill inte veta hur det kommer att bli efter en kväll ute i valfri stads nattliv. Men jag ska inte ge upp! Inatt får han få ligga bredvid Hubbis och förhoppningsvis har han bättre samarbetsvilja imorgon!