första klunken kaffe
Jag satt på Espresso House för att äta frukost. Många har nog redan reflekterat över kaffedrickandet och jag ska inte vara sämre. Dagens första klunk kaffe. En klunk, den går snabbt men sätter prägel på resten av dagen. Som idag till exempel; väckarklockan ringde inte (stort misstag att köpa en batteridriven klocka), temperaturen ute hade letat sig ner under nollstrecket igen, kursveckan startar idag och alla uppgifter är inte klara. Det var som upplagt för en dålig dag. Jag fick stressa ner till stan för ett kort möte, utan varken frukost eller kaffe i magen. Därefter hade jag 2 timmar att fördriva innan Samuel skulle plocka upp mig. Klockan var innan 9.00 så att hitta ett café som var öppet men inte fullt var som att leta efter ett örhänge man tappat på krogen. Så med all packning tog jag mig fram och tillbaka över stadens gator. När jag för tredje gången gick förbi Espresso House hade de äntligen öppnat och jag gick lättat in. Jag beställde en kaffe och en frukostsmörgås. Tjejen i kassan måste ha sett min desperata blick och upplyste mig om att betalade jag 4 kronor extra fick jag en stor kaffe (förmodligen standard att säga så, men det känns bättre att säga att hon sa det endast till mig). Jag satte mig tillrätta. Tog upp min kalender, en penna och ett skrivblock. Efter en stund tog jag första klunken. Kaffet hade bara hunnit svalna så att det fortfarande var jättevarmt men inte kokhett. Smaken träffade helt rätt, första klunken ingav ett lugn, en säkerhet och en positiv känsla. Nu skulle jag klara allt. Hade det däremot varit för varmt, för kallt, för starkt eller för svagt hade dagen fortsatt på det halvtaskiga sätt den börjat. Så den lilla klunken, det korta ögonblicket har en så stor påverkan. Tänk på det nästa gång du ska göra kaffe till någon.
