Idag packar jag ner badkläderna i väskan och beger mig till Arenan i syftet att re-la-la-laxa.. Vardagslyx med Louise, Nathalie och Ida! Det förtjänar vi!
Igårkväll kunde jag inte bestämma mig för om jag gjorde mig själv en tjänst eller en björntjänst när jag bytte batterier i min väckarklocka. Jag valde att tro på att det var för mitt eget bästa. Ställde klockan och somnade några timmar senare. 07.15 är det något som låter långt bort i lägenheten. "Vem --- är det som spelar musik mitt i natten" var första tanken innan jag kom på att det var jag som ställt klockan vid toaletten för att behöva kliva ur sängen och på så sätt inte somna om. Svor över gårdagens beslut, rullade ur sängen och gick med tunga steg genom lägenheten. Som tur var och för allas bästa slog jag rätt färgkod på första försöket. En timma senare satt jag på föreläsning, antagligen lika trött som en småbarnsförälder säger sig vara, förmodligen tröttare. Vad vet jag!? Vem av oss överdriver? Tillbaka till mig. Det fantastiska med att vara student är att jag får gå hem och titta på film efter att i två timmar ha lyssnat på en föreläsare som bryter på danska. Nu efter två timmar vila borde jag läsa men först väntar en general och kaffe.
Tömde kaffebryggaren på gammalt sump, fyllde på vatten och nytt kaffepulver. Tryckte på knappen och väntade. När det runnit klart såg jag att jag glömt stoppa tillbaka "hållaren". Det var bara att fylla på med nytt vatten och starta om.
Pigg och glad, eller inte, ska jag snart bli upplockad av Nathalie. Vi tar oss söderut den här gången. Nu hoppas jag på mindre snö för understället är inte nedpackat. Väskan fylls av .. och nu får jag lite panik över att jag inte vet vad jag har packat. Jag ska sluta lyssna på folk som säger att det är bara att lägga i. Så är det inte, i fortsättningen ska listan alltid skrivas!
Det som inte skulle hände har hänt.. Hubbis har gått i pension och för att försöka fylla hans plats har Krupp kommit. När jag träffade Krupps look-a-like var han vit, när jag väl mötte riktiga Krupp var han svart. Jag har inget mot det, bara det att Hubbis kände sig lite omodern. Efter några övertalningsförsök kom Krupp ändå med hem. Väl hemma började besvären. Han gjorde inte som jag ville, skrev andra ord än de jag tyckte att han skulle, osv. Dålig stämning och en besvärad Emma blev resultatet. Han fick därför namnet Krupp. Två symtom på krupp är väsande andning och svårt att andas. Den väsande andningen kan liknas med de väsande och aggressiva orden som kom från mig när vi inte lyckades samarbeta, den svåra andningen med min frustration över att han gjorde som han ville och inte följde mina kommandon. Symtomen är vanligast på kvällen när man är trött, jag vill inte veta hur det kommer att bli efter en kväll ute i valfri stads nattliv. Men jag ska inte ge upp! Inatt får han få ligga bredvid Hubbis och förhoppningsvis har han bättre samarbetsvilja imorgon!
Trött, hungrig och lite grinig efter en lång natt på en hård tågbädd möttes jag av två brudar utrustade med ballonger och en "välkommen hem"-skylt. Efter det välkomnandet, kaffe och en uppdatering om vad som hänt i veckan kändes det inte lika drygt att vara så långt borta från den plats jag nyss besökte. Borta bra, men hemma bäst? Hemma är bäst, men man borde kunna ta hit borta så skulle det bli fantastiskt.
Det har varit mycket kring det här valet nu, jag har ju endel tid så jag skulle kunna valvaka inatt.. Men näe, har bestämt mig för att byta om och krypa ner i min lilla koj, alla mina medresenärer har anlänt så jag kan sova utan att bli störd av att någon klättrar över mig,,
Nu ligger jag här igen, i 12 timmar ska jag vistas i denna kupé om inte ande/andan(?) faller på och jag får för mig att gå en sväng till tågets bakre del där det finns kaffe, de hade inget ätbart vilket är lite tråkigt i dagsläget eftersom annat kom i vägen när vi skulle köpa godis (fast jag ska inte klaga). Annars ska jag nog roa mig med ett par avsnitt GossipGirl och förmodligen bättra på mitt korsordskunnande. Tjing!
